2025-02-24 De Gröna i Svenska kyrkan: Remissvar Svenska kyrkans Skogsutredning

2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda hur kyrkoordningens skrivningar kring Svenska kyrkans prästlönetillgångar skulle kunna utformas för att säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, socialt samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning som möjligt.

​

Vi De Gröna i Svenska kyrkan är en nomineringsgrupp som är partipolitiskt obunden. Vi har ett djupt engagemang i miljö- & klimatfrågorna och har idag breddat oss genom att utgå ifrån en ekoteologisk grundsyn. Utredningsuppdragets formuleringar stämmer väl med vår syn på potentialen i människans möjligheter att ta ansvar också för skogen genom att vara skapelsens tjänare.

​

Övergripande

De Gröna i Svenska kyrkan välkomnar initiativet i att göra en Skogsutredning. Vi stöttar innehållet i utredningen och de förslag och slutsatser som presenteras. Arbetet har genomförts med excellens och redovisar såväl bredd som djup. Resultaten vilar på forskning och väl förankrad kunskap. Ambitionen att förankra arbetet brett och genomföra en öppen remissrunda stärker arbetet med sakfrågorna och angelägenheten i frågorna. Förhållningssättet är folkbildande och transparent. Det leder väl hanterat till en hållbar utveckling.

 

Kyrkan har ledarrollen i omställningen – om den vill. Det handlar inte om kyrkan kan utan just om den vill. Resurserna som finns och skogs- och jordinnehavet är mycket stort och därtill långvarigt. Härtill har vi kapital- och fondportföljer som ger riklig avkastning. 

 

Vad kyrkan gör spelar roll. Vi har resurser och kontinuitet i våra innehav. Kyrkan spelar roll helt enkelt. Att verka för det goda och hållbara borde vara vår mission. Vi har nu möjlighet att koda om synen på skogen från att endast se träd till att se en hel skog. En biotop som är levande i alla dess delar såväl ovan som under marken. Skogen kan anses bära en egen andlighet som vi med tillit bjuds in att dela – och vårda.

 

Även kyrkans skog är en del av den uppskattade Allemansrätten. Här erbjuds vi möjligheter att ta del av naturen i skog och landskap en unik möjlighet för vandringar där tankar kan röra sig fritt och bidra till upplevelser som bidrar med glädje, läker och helar. Den andliga dimensionen av skogen är väl känd och den kräver ingen inträdesbiljett. Skogen tar emot oss som vi är. Sverige har flera mycket gamla vandringsleder och vallfartsvägar och det finns fler än fyrtio pilgrimsleder inom kyrkans sfär som rör sig genom landskapen de behöver vårdas och fredas i hela sin längd. 

 

Vi önskar nå ett läge där vi kan bruka utan att förbruka. En natur som får leva ostört restaurerar sig själv och lagar efter läge. Vi människor brukar naturen på ett sätt som hotar att förbruka den. Idag talar vi återkommande om att restaurera naturen (en sorts skuldsanering) och återställa mångfalden och naturens resiliens dvs förmågan att stå emot och klara av en förändring, samt återhämta sig och vidareutvecklas. Här uppstår konflikter då det kostar pengar och tär på förväntad avkastning. Skogen är en fastighet som vi kan investera i för långsiktig hållbarhet och för avkastning i flera dimensioner. Vi behöver se över vårt sätt att värdera skogens värden så att det inte endast handlar om i stunden realiserbara kapitalinkomster.

​

Kyrkan är inte fattig på varken andlig kapacitet, naturtillgångar eller kapital. Som kyrka och som folkvalda har vi ett ansvar att förvalta den klokskap som skapelsen försett oss med och som vi tar oss för given. Den har kanske stigit oss åt huvudet till och med. Ja, kyrkan har ett ansvar i ord och handling. Och det har nomineringsgruppernas företrädare också.

 

Är det rimligt att åsamka förödelse för en i stunden god kapitalburen avkastning, är det etiskt hållbart? Nej, säger vi i De Gröna i Svenska kyrkan. I samband med kriget i Ukraina avvecklade vi i Stockholms stift fondinnehaven som kopplades till kriget på olika sätt. Det sänkte värdet. Motivet var etiskt och moraliskt. Vi ska inte bidra till död och förintelse. Idag har vårt fondínnehav återhämtat sig fullt ut. Vi borde kunna tänka likadant om naturen. 

 

Människan är inte fristående från naturen hon är en del av den och därtill beroende av den. Människan är vårdande men även både predator och parasit som med egenmakt förbrukar jordklotet. Allt vi bygger tas ur jorden och ”förädlas” till byggmaterial. Allt vi äter kommer av jorden osv. Hissnande – javisst. Här kommer den andliga dimensionen in. Naturen som bärare av det utomkroppsliga. Här har urfolken mycket att bidra med då detta varit deras livshållning. Vi ska självklart värna samernas rätt och nogsamt lyssna till dem. 

 

De gröna i Svenska Kyrkan stöttar utredningens hållning avseende skogsbruk inom samernas landområden, samernas medverkan och rättigheter. Då Svenska kyrkan redan bett om ursäkt ska det givetvis följas av därtill hörande handling.

 

Människan har fått ett förnuft som bör brukas med respekt för skapelsen som satt oss att verka på jorden. Kyrkan kan med fördel med öppet sinne samverka med forskningen för att utröna hur förvaltningen präglat skogsutvecklingen över tid och utifrån detta göra studier som levererarscenarions som det går att ta ställning till i förvaltningen. Kyrkan har ett uppdrag att ta hänsyn till etiska regler och i detta bör det ingå att ha ett förhållningssätt till allt levande så även skogen och bruket av jorden.

 

Natur som helhet är inte bunden till stiftsgränser. Vi behöver tydliggöra vår hållning avseende bland annat hur vi kategoriserar landets marker. Utredningen delar landet traditionellt i nordsydlig axel, men landet har framför allt skogar i olika klimatzoner. Nord/syd men också inland - kustland och yttre havsband längs våra kuster tex Stockholms ytterskärgårdar där klimatet mer liknar Norrland än Mälardalen. Det påverkar både växtlighet och djur. Här finns andra kategoriseringar som framstår som angelägna, bland andra:

​

• Våtmarker och befintlig dikning

• Stadsnära skogar

• Vattennära skogar

• Skogar i skärgården 

• Jordbruksnära skogar

 

Hur vi mäter och bedömer behöver breddas. Det mått och den indikator som idag framstår som styrande i bedömningar och debatter om skogen är bonitet. De ger en siffra på en ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga mätt som m3sk per ha och år. Boniteten anges som medeltillväxten när den kulminerar för ett bestånd som anlagts och skötts så att högsta volymproduktion erhållits. Om boniteten är mindre än 1m3sk/ha och år betraktas marken som impediment. 

 

Vi saknar dessvärre till stor del värdeparametrar och indikatorer som berör annat än produktionsskogens bonitet. Det gäller bland annat kolsänkor, vattendrivande eller vattenhållande marker, vindbrytande skog, mark- och moränlager och mossors bidrag till biotopens hållbarhet över tid. Under jorden finns minst lika mycket liv som i träden därovan. Vi vill även värna hela biotopen och inkludera den biologiska mångfalden. Här behövs mer forskning och samverkan med forskningen.

 

De Gröna i Svenska kyrkan förordar att vi ser skogen och inte bara träd. Skogen är en hel värld en mångfacetterad biotop av ömsesidiga beroenden som byggts upp under låg tid. Dessa biotoper utraderas då vi väljer trakthyggesbruk som metod. Nyplantering av genmodifierad Contorta (tall) bidrar inte till återskapande och läkning. Skogen med alla dess livsformer finns liksom vi människor i egen rätt. Liksom människorna har skogen olika geografiska förutsättningar och livsformer olika förutsättningar för uthållighet och skörhet. Klimatförändringarna flyttar klimatzonerna i landet och påverka biotoperna och öppnar fönsterför sårbarheter innan skogen ställt om. Här har vi ett ansvar att vara följsamma till detta på nära håll.

 

Utredningen har frigjort reaktioner av den arten att det föreligger risk för utökat virkesuttag ur våra skogar i väntan på beslut om en eventuell begränsande nyordning. Risk finns att beslut fattas i prestigeburen polarisering. Det oroar. Här föreslår vi att vi gör halvhalt i form av ett moratorium tom år 2026 i väntan på ny ordning – vi måste hämta andan och besinna oss. 

 

Kyrkans möjligheter är stora. De Gröna i Svenska Kyrkan föreslår:

​

1. Inför omgående ett moratorium för ökat virkesuttag tom 2026 i väntan på ny ordning – vi behöver tid för att fatta de kloka besluten.

2. Inventera och klassificera det totala innehavet av skog och jord. Om det visar sig attskogar med höga naturvärden knutna till respektive naturtyp av stort prioriterat värde

överstiger 20 % ska ett nytt värdemål sättas som inkluderar alla kyrkans skogar. Bidraget 

från kyrkans skogar sammantaget i form av frivilliga avsättningar och formellt skydd 

behöver uppgå till 30%. Då detta ligger i linje med EU och internationella mål och 

åtaganden om biologisk mångfald är det rimligt att harmonisera med denna hållning.

3. Utred strategiska brytpunkter som ligger kopplade till klimatförändringar och 

förändringar av klimat- och växtzoner.

4. Gör bedömningar om utvecklingsmöjligheter avseende mångfald och ekologisk 

hållbarhet i förvaltningen av skog och jord

5. Koda om avkastningsmålen för skogen. Medverka till att fler och bredare värdemått utvecklas och används.

6. Värna skogen som resurs för ekologisk, ekonomisk, socialt samt andlig och existentiell hållbar skogsförvaltning

7. Kartlägg kyrkans skogar avseende de prioriterade naturtyperna. Om det visar sig att förekomsten överstiger 20 % bör ett nytt mål sättas som omfattar samtliga skogar med höga naturvärden knutna till respektive prioriterad naturtyp. Värna urskogen och låt den stå fortsatt orörd. Naturskogen som inte rörts på 150 år ska även den få stå orörd.

8. Se till att det sammanlagda bidraget från kyrkans skogar i form av frivilliga 

avsättningar och formellt skydd uppgår till 30%, i linje med internationella mål och 

åtaganden om biologisk mångfald.

9. Berätta om pilgrimslederna nationellt. Pilgrimsvandringar är en del av vår historia. Vi kan fortfarande vandra på samma vägar som människor gjorde på medeltiden. Intresset för att pilgrimsvandra är stort och i Sverige har många gamla leder röjts och fått tydliga vägmarkeringar. Nya pilgrimscenter har öppnats.

10. Verka för att stötta möjligheterna till förändring. Verksamheterna inom 

skogsförvaltningen har långsiktig planering där många ”sitter fast” i entreprenadkontrakt och avtal. 

11. Ge tid för utveckling av nya skogsbruksmaskiner och tekniker och verka för 

möjligheten att få nationella bidrag för att kunna ställa om till maskiner och fordon för en skonsam skogsförvaltning. Markbädden har ändrats men inte bruksmetoderna. Tjäle i marken är ett minne blott. Skona markbädden kör inte sönder jordlager och rötter. Ta fram relevanta metoder anpassade till klimatets nya förutsättningar. Utred 

avverkningsmetoder och deras inverkan i den aktuella naturavsnitten

12. Stärk forskning och samverkan med den. Öppna pilotprojekt.

13. Neka avverkning som motiveras av att ge plats för solpaneler.

14. Utveckla möjligheter för att etablera vindkraft inom vårt eget innehav. Vi äger även kustvatten.

15. Axla ett folkbildande uppdrag vad det gäller skog och jord.

16. Skada inte annans angränsande egendom. Skydda angränsande fastighets skog och mark då avverkning görs. Den fällda skogen skapar helt nya klimatförhållanden för närmiljön och vinden får öppet spelrum över angränsande miljöer. Miljöer som tidigare stått i lä får stark vindpåkänning och träd faller. 

17. Avsätt natur och skogsområden där vi kan jordfästas efter jordelivet. Marken behöver avlysas och vigas för kyrklig begravningsverksamhet. De här platserna kan finnas i hela landet inom de skogs- och naturmiljöer vi äger tillgång till. Samverkan mellan Svenska Kyrkan och kommunerna ser vi som positivt då alla ska kunna begravas. Lösningen är därtill inte särskilt kostnadsdrivande. Markera var i landet dess platser finns så vi kan välja var vi vill vila. Natur som kyrkogård – låt oss få vissna här.

 

Svenska kyrkans organisation med stiftens egendomsnämnder och -utskott bör utvecklas. Det är idag mer angeläget än någonsin att samordna vår hållning till skogen och skapa en organisation som stöttar och vid behov styr verksamheten samordnat. Inom stiften ska budgetar balansera in det mesta och där ska centrala frågor om skogen och jorden inte åsidosättas. Skogen är inget som bör regleras via mandatperiodernas kyrkopolitiska fluktuationer. Vi vill värna en samordnad kompetensgrundad långsiktighet där vi hjälps åt med finansiering av resurser. Om varje stift enskilt ska klara ut detta blir det tidskrävande och kostsamt.

 

Vi har nu ont om tid vad det gäller att uppfylla klimatmålen samtidigt hotas den biologiska mångfalden. Vi har stafettpinnen i handen för att stabilisera klimatförändringarna och på sikt återställa de skador vi åstadkommit.

 

Utöver det här skrivna: Vi stöttar svaret från Naturskyddsföreningen.

 

Magnus Gunnarsson, Skara stift, ordförande De Gröna i Svenska kyrkans riksstyrelse 

Ylva Larsson, Stockholm stift, ordförande De Gröna i Svenska kyrkans stiftsförening Stockholm